Sista föreläsningsdagen

Goooooodmorgon!

Jag är på ett strålande humör idag. Vilken morgon! Fantastiskt! Halvvägs in i den andra kaffekoppen.. Alors, trots spoilern i rubriken så kan jag meddela att jag idag har mina två sista föreläsningar. Ever! in la France. Asbäst! Sen är det ju den där lilla detaljen med tentor men det tar vi senare. Idag är även den dagen då jag känner mig tillräckligt frisk för en löprunda. Och nu med allt kaffe så är jag näst intill odödlig dessutom. Äntligen. Har varit alldeles för ynklig i en vecka nu.

Men det bästa händer ikväll. Karlstagänget börjar nämligen droppa in till Marseille och jag är lyckligast i hela världen! Som jag har väntat på dessa fina, roliga, omtänksamma, schtarka och fullständigt galna människor. Underbart! Det kommer bli fullt ös fram tills början av nästa vecka. Fullt ös, och trångt som tusan. 5 pers och 27 kvm stengolv. Jag väljer att kalla det mysigt.

Picknick vid havet.

När ens gäng kommer så blir agendan lite annorlunda gentemot när familjen är på besök. Dock så är de essentiella delarna de samma. Mat, vin, strand, shopping, hamnhäng och massa mys. Skillnaden är dock att gängverksamheterna sker med inverterat dygn. Det kommer bli världsbäst!

Mademoisellea mig hit och mademoisellea mig dit

Bonjour madame, mademoiselle ou monsieur!

Idag var jag på banken, mycket bra och trevligt möte. Gott kaffe. Detta inlägg kommer inte handla om det. Men just det bankbesöket fick mig att börja fundera på det här med franska titlar. Nu är jag egentligen inte helt insatt i hur det här med franska titlar uppkommit och hur det fungerar nu så borde kanske inte uttala mig. Men jag har ju ändå fått en uppfattning, min alldeles egna uppfattning, av just detta efter att ha tillbringat närmare en tremin på plats.

Hemma är jag inte van vid att bli kallad titlar. Jag blir kallad Moa, eventuellt Rambo av vissa utvalda. Men jag är mitt namn och min ålder. Här är jag först och främst OLSSON (efternamn eller nom stavas med stora bokstäver eftersom det är viktigt). Sedan, efter det, är jag Mademoiselle, fröken. Ogift, ingen partner. Sen, någonstans i bakvattnet är jag Moa. Bara Moa. Fram tills jag gifter mig, då jag magiskt nog blir Madame. Som kille över arton är man kort och gott Monsieur.

Detta rör mig egentligen inte speciellt mycket och jag förstår naturligtvis att det är tradition långt tillbaka i tiden. Vi hade ju dessutom detta system i Sverige inte alltför långt tillbaka i tiden. Kolla Emil i Lönneberga liksom. Fru Svensson. Det som jag personligen tycker är jobbigt med detta system är att jag, i mitt huvud, känner mig liten. Inte riktigt blir tagen på allvar. Inte riktigt mogen att ta ansvar över mitt eget liv. I mitt huvud alltså.

Denna tanke har inte dykt upp tidigare hemma i Sverige. I Sverige är jag Moa. Kvinna, självständig och 24. Men framförallt Moa. Problemet är nog att jag inte kan ta mig själv på allvar då jag försöker se mig själv som fröken Moa.

På banken idag blev jag dock varken tilltalad med mademoiselle eller madame. Smart bankman.

Sista månaden påbörjad

Asså. En månad kvar. Det har gått snabbt. Ärligt, har det gått fyra månader redan? Tydligt det. Har under dessa fyra månader avverkat tre burkar snabbkaffe, köpt tre metrokort, besökt Ikea två gånger och köpt x antal vinflaskor. Jag har dessutom vant mina knän med att springa på asfalt, drivit upp och torkat ut krysantemum, handlat på minst fyra olika monoprix och varit fett sjuk två gånger. Numera tredje gången gillt på den sista punkten. Tyvärr.

Veckan började grymt bra. Det var soligt, gjorde mig förstådd på franska, började säga uää (marseilledialekt) istället för oui (chick paris-skolboksfranska) samtidigt som jag väntade på fett bra besök hemifrån. Det var på tisdagen det hände. Eller rättare sagt, det var då jag borde börjat ana det. Det var såhär, jag och mitt fett bra besök skulle ut och springa intervaller. Tempot var bestämt och inget kunde stoppa oss. Två instruktörer och ett tempobaserat intervallpass. Inget kunde gå fel.

Vi satte igång med passet. Direkt upptäckte jag att jag inte var alls var i awesome dagsform. Tvärtom. Jag fick kriga som tusan för att komma upp i måltempot som en vecka tidigare varit småpotatis. Damn. För lite kaffe tänkte jag.

Tisdagspromenad förbi den katedral som Napoleon lät bygga.

Men ack så naivt av mig! Två dagar senare, torsdag klockan 14:07, var jag återigen däckad. Jag kan sammanfatta mig själv som ynklig, darrande av frossa, relativt otaggad och inte speciellt bra sällskap till mitt fett bra besök. Tråkigt! Dock så kom vi ut på korta promenader under veckan, tack metro <3

På lördagen släpade vi oss ner till hamnen där det var karneval med sambatrummisar, enhörningsballonger och konfetti i drivor. Dock så tog jag så lång tid på mig att gå ner till hamnen så vi missade karnevalen. Och större delan av sambatrummisarnas konsert. Men vi såg konfetti och drack kola. Sedan var jag nöjd med dagens bedrift och vi påbörjade projektet med att ta oss hem. Aktiviteterna under den senare hälften av veckan kan sammanfattas med två ord, South Park och Disney.

Konfetti

First day of summer

Bonjour!

Japp, solen har varit något frånvarande i slutet av veckan. Det är märkligt vad jag har tagit solen för given sedan mars började. Som svensk är ju det något av det hemskaste du kan göra. Vara inne när solen skiner! Vafalls?! Men nu har alltså inte solen visat sig speciellt mycket. Föräns igår. Igår var det strålande sol, över 20 gööradör (som Fritz skulle sagt) varmt, froyo i hamnen, glada figurer på marknaden och bra caféhäng.

Molnigt i hamnen tidigare i veckan

Froyo!

Sommaren måste börja någon bestämd dag. Då menar jag inte på meteorologiska grunder. Eller jo lite kanske men samtidigt måste det vara något mer. Förra sommaren började när min kära vän och granne var på anställningsintervju och sedan stack direkt till sjön och badade. Detta följt av flera andra bra händelser gjorde att just detta blev det datumet som sommaren definitivt började. Förra sommaren inträffade den första sommardagen i maj. Igår var den första sommardagen, 5 april. Detta motiverar jag med följande: För det första var det stekigt soligt och svettigt varmt ute. Jag och Jit käkade froyo i hamnen på ett ytterst bra ställe där man fick välja hur mycket topping man ville! Till detta en fett skön lördagsharmoni i kroppen efter löpturen där löpartightsen var för varma. Shortstime alltså. Det sista men även viktigaste och avgörande argumentet är att jordgubbssäsongen har börjat! My Gaaaad! Bra dag. Avslutades med auberginegratäng med sallad och vin med trevligt folk. Bra kväll. 

Jordgubbar!

Låt mig få avsluta med att dela med mig av ett citat som en av mina kursare från the states förskräckt utbrast på logistikföreläsningen då vi för tillfället pratade om säsongsbetonade trender:

"French students with vuvuzelas, my god.."

Olsson represent

Hejsan!

Nu har det varit full rulle i typ precis en vecka. Detta eftersom den Olssonska familjerepresentationen har varit här på besök! Olsson med två s och utan h. Precis så som det numera står på min brevlåda. Mycket bra av hyresvärden. Tack.

Uppdaterat efternamn.

I vår familj så har vi en viktig grej. Eller ja, egentligen flera. Typ grundvärderingar och sånt. Men nu i detta blogginlägg så är det en viktig grej. Frukost. Har alltid varit viktigt. Pappa bestämmer här. Och jag håller med. Så nu när familjen anlände tisdagkväll till Marseille inleddes onsdag morgon av brakfrukost.  Vi stod oss varje dag till klockan 16. Bara det! Måste erkänna att jag fortfarande småäter på resterna från denna veckans frukost... Alors, dessa frukostar hade allt.

Redig frukost.

Och lite till.

Att ha familjen på besök inger ett visst ansvar gentemot familjen i egenskap av guide. Att guida dem genom mitt Marseille. Dvs visa de fina och intressanta delarna och undvika de slummiga områdena. Vilket i marseille innebär typ varannan gata. Typ. Plus de norra delarna. Alors, jag gillar Marseille. Första dagen ledde jag familjen ut till stranden där vi traskade omkring, läste på franska turistskyltar, fotade och handlade macarons. 

Dagens macarons

Det selektiva urvalet

När vi mumsade gjorde jag en upptäckt. Halvvägs igenom förpackningen så insåg jag något. Jag såg ett mönster. Typiskt mig som civilingenjörsstudent. Såg mönster. Alltid dessa jäkla mönster. I beteendet bland Olssonarna. Jo, tänk dig att du ska välja en smågodispåse. Hur väljer du? Jag brukar mer eller mindre medvetet ta alla färgglada godisar och fylla papperspåsen. Detta verkar vara ett genomgående tema även när det kommer till macarons inom hela familjen. Vi gillar färg. Färgglada färger.

Vi tog oss upp till Notre Dame de la garde. Till den mycket fördelaktiga utsikten över hela Marseille.

Vägen upp till Notre Dame de la garde.

Efteråt tog vi oss ner till favorit caféet i Vieux Port där man har uppsyn över hela hamnen. Där blev det glass och kaffe innan vi tog oss tillbaka till hemmet respektive hotellet. Lyxglass. Kollade med syrsan på Frozen. Bra film! De flesta animerade filer är i regel bra enligt mig men denna. Den hade allt. Först av allt girlpower, dessutom en ren som hette Sven, bra filmmusik, uttalet av namnet Aaanna och återigen girlpower. Den första disneyfilmen där tjejerna löser allt själva? Snyggt Disney! Det uppskattas.

Mumsarglass

Dagen efter tog vi bussen till Aix-en-Provence, underbara stad! Vi strosade omkring på de små gatorna i gamla stan, fönstershoppade färgglada väskor, tittade på duvor och åt salladslunch i solen. 

Duvdusch.

Sen förflöt veckan i samma tempo med båtutflykt till Chateau d'if, middag på romstället, hemlagad räkmiddag, bubbelskålande, partyhäng, barbesök på l'Horloge och mycket bra kompisbesök. Alltid lika kul att introducera sina vänner för la familla. Kanske för att jag har så bra vänner och så bra familj. 

Nu ligger ytterligare en-komma-fem vecka framför mig med plugg innan det är dags för lov tentaplugg.. host! i en månad innan tentorna drar igång. Sen åker jag till Sverige. Vart tar tiden vägen? Sjukt.